En dag med bilen. Vi ska till affären. När vi kommer ut står en svart bil och två karlar framför vår utfart. Gatan i övrigt är tom. Varför står de då parkerade just här? Efter tillsägelse flyttar de på både sig och bilen. Många bilar vid affärens parkering, vi tar garaget. Vi svänger till vänster, bilen bakom, med en äldre man vid ratten, har bråttom åt höger. Handlar, packar bilen och tror vi ska åka men mamman med barn ska först packa in sina inköp och barn i bilen bredvid med öppna dörrar mot vår bil. Bara att vänta. Vi åker mot gångfartsområdet, vi håller 30 km/h innan vi kommer dit och känner det som vi sitter i en folkracebil på Gelleråsen när bilar i högre fart snabbt passerar oss. Bussen står på busshållplatsen och tar upp passagerare på vänstra sidan när vi kör in på röda området. När vi kommit förbi halva bussens längd dyker det upp en bil som ska förbi bussen. Den unga kvinnan var helt koncentrerad på att hon skulle framåt vilket inte gick då vår bil var där den var och hon spärrade vägen, vi hade även bilar bakom oss. Vägen hem går genom en rondell och när vi är i denna kommer en bil och bara ska in. Jag bara väntar på smällen. När det inte lyckas lägger mannen sig på tutan samtidigt med fingerpekning. Att vi klarade oss kändes som ett under. Väl hemma upptäcker vi att det står några bilar på gatan. Bl.a. en vit bil med ett litet barn utanför, talandes med sin mor(?) som för oss är helt okänd trots att hon blockerar infarten till oss. Efter att vi använt blinkers x flera och även tutat flyttas bilen till den granne de besöker så nu funderar vi att köpa en parkeringsautomat och sätta upp vid vår utfart eftersom detta är långt ifrån första gången vi inte kommer ut eller in. Vi stannade inne resten av dagen för att inte råka ut för något mer. Det var visserligen inte fredag den 13:nde men så kändes denna dag. Text Eva Sandström. Foto Jan Sjögren

Bilen var på Gälleråsen i somras Den får illustrera våran artikel  Foto Jan Sjögren