Mats Strandberg hade som 16-åring 2 idoler och han ville bli som dessa båda. Den ena idolen var Lennart Hyland, den andra Bosse Parnevik. Journalistkarriären startade redan vid 17 års ålder då han sände in ett ljudband till Sven Jerring, och han började därefter jobba på ungdomsradion, TT, Radiosporten. Sedan slutet av 1960-talet.var han specialiserad på tennis, bordtennis och boxning. Han blev kallad ”Radiosportens smattrande ordkulspruta” av Lars-Gunnar Björklund. Han gick i pension år 2011 och har, vid sidan om sin journalistiska verksamhet, även arbetat som komiker och imitatör och det var som sådan han kom till Solbringen 161004. Han började sitt framträdande med att be om en applåd och berätta en rolig historia om en annan snabbpratare. Åke Strömmer och dennes hustru som föredrog att höra maken på radion då denna gick att stänga av. Där kom dagens första men inte sista skratt från publiken. Det kom många fler under hans framträdande som olika skådespelare, Tv-reportrar, politiker, sportutövare, krögare, företagsledare, författare, söderkisar, regissör, komiker, kungen, musiker och kriminalproffessor Leif G. W. Ingen kvinna imiterades dock. Allt skedde i ett snabbt tempo och det var imitationer blandat med roliga historier och händelser. Vi fick också höra hur karriären som imitatör började men inte när den startade. Starten kom sig av att han var väldigt förtjust i Arne Thoren och nattetid gömde radion under kudden för att ligga och lyssna på boxningsreferat. Han skojade om att han kunde imitera redan innan han började prata. Rekvisitan bestod av ett flertal kepsar och ett par mörka glasögon men det räckte långt. Under den ca timslånga föreställningen blev det många skratt och applåder från de runt 70 personer som var i lokalen och lyssnade. Avtackning skedde med blommor före sedvanligt fika och lottdragning.
Text Eva Sandström
