Kulturrundan 171122 Denna dag gästades Solbringen och 70-talet intresserade åhörare av Christer Bergsten från Hällefors. Jag fick en pratstund med honom före framträdandet. Han började med blockflöjt i skolan vid 9-10 års ålder, var med när Hälleforsdansbandet Tottes startade 1964, han var fortfarande med när repertoaren och namnet förändrades till Nikita 2003, han var med i bandet till för 9-10 år sedan och tyckte att de långa resorna var lite för jobbiga. Bandet hade ett flertal spelningar i Norge. Då blev han istället soloartist och spelar en del på danstillställningar bl.a. i Karlskoga. Han har förutom musiken jobbat inom industrin innan det var dags för pension, bl.a. som smed. En del av oss närvarande har hört och sett Christer tidigare då han underhöll oss på detta års fumktionärsträff. Så började musiken med Christer, en gitarr och keyboard. Dagens underhållning inleddes med en Lasse Stefanz melodi ”I färger ingen kan måla”, musiken varvades med roliga historier. Bland det vi fick höra innan kaffepausen fanns Gunnar Vägman, Mats Paulssons Barfotavisa, Cornelis Vreeswijks ”Jag hade en gång en båt” i en mer jazzig version, Käre John, Kostervalsen med franskt musettedragspel på keyboarden, en del av dessa melodier ledde till spontan allsång. Sen blev det dags för fikapaus och under denna pratade flera vid vårt bord om matsalens framtid, vårdkontakter, vävstugan som stängts. Sen fick Christer dra igång igen- Då kom dagen enda julmelodi ”Bella Notte” allsången där kändes självklar. Sen kom flera dansbands melodier, Jackson, Ljus och värme och sedan tänkte Christer avsluta med Per Myrbergs 34:an men då publiken protesterade mot att det var slut bjöd han på en ”påtår” i form av en till Per Myrbergmelodi. Kommentarerna efteråt var: Han kan sjunga, Var han verkligen ensam? Det lät som en hel orkester. Text Eva Sandström, Foto Jan Sjögren

CHRISTER BERGSTEN

 CHRISTER BERGSTEN M PUBLIKUM

PUBLIKUM