07 juni, 2019

Nationaldagen 6 juni 2019 Denna varma dag när man lovat åska(som uteblev) for vi till Berget Degerfors för nationaldagsfirande. Parkeringen vid området var nästan helt full knappt 1½ timme innan firandet började. Degerfors musikkår startade nere vid parkeringen och marscherade, med en marsch upp till kulturcentret, med fanbärare i täten. Där hälsades alla välkomna av kulturchef Sofia Luthman, innan den svenska flaggan hissades under musik. Därefter tog 10 dansare från Letälvsgillet över och underhöll oss med två danser under ackompanjemang av dragspel, fiol och gitarr innan det åter var dags för musikkåren. Ida Thunberg höll ett tal om vårt land i smått och stort. Sen fick vi flera danser och mer musik, bl.a. en melodi vid namn Sommarbröllop som skrivits till kronprinsessans bröllop. Muris Beslagic, kommunalråd och själv invandrare för 25 år sedan, höll i en medborgarceremoni, för nya medborgare. Denna avslutades med ett fyrfaldigt leve innan det blev dags för Josefin Cederholm som sångsolist i vår nationalsång. Firandet avslutades med musikkåren och Under blågul fana, de svenska armens tapto och Segnale solenne. Hela kulturcentrum var öppet, kaffeservering, lotterier, korvförsäljning. Vi såg 20-tal olika folkdräkter inom området. Men långtifrån vårt västra broderlands firande Text Eva Foto Jan















Ledare Bofors musikkår

Kulturchef Sofia Luthman till höger

Ida Thunberg

Kommunalråd Muris Beslagic

Sångare Josefin Cederholm

Trumpet solo

05 juni, 2019

På en gata i Kungsör i dag 4.6.2019 så var dessa ute och promenerade mitt i trafiken.Bilisterna stoppade tills de hade gått av vägen


29 maj, 2019

Lunchstopp vid det anrika Gate gästgiveri i Arvika där vi intog en uppskattad lunchbuffé där sallader och sill stod på ena sidan, varmrätterna på andra sidan vid serveringen. Bärkompott till efterrätt samt kaffe och kaka. När det var dags att kliva in i bussen kom så dagens första lilla regnskur. Det kom flera under resan längs med den vackra Glasfjorden och vägen till Borgvik. Vi tog oss upp till industrimuséet där vi möttes av flera guider. Det är en byggnad i tre plan, byggs av slaggsten, Vi fick till att börja med information om varför man använt slaggsten, att det var starkare än tegel och när man börjat med detta byggmaterial hade man stora bitar hel kalk med stenen men det var inte riktigt hållbart så man började mala kalkstenen innan man byggde och detta blev stabilt och bra. Man började bygga slagghus i mitten av 1700-talet och de sista slagghusen byggdes runt 1920. Det var ett intressant besök med massor med olika föremål att titta på i de olika planen, eller som guiderna själva sade, ”Vi har tillräckligt mycket för att fylla ytterligare ett hus”. Där fanns mycket om järntillverkning, trots att Borgvik inte hade egen malm utan tackjärn fraktades hit för vidare förädling. Värma frös inte på vintern så det var en bra transportled. En av de första saker man såg vid inträdet var en miljö med flera av våra vilda däggdjur och fåglar, som ingår i en fast utställning om djur och natur. Många stannade upp och tog kort innan rundvandringen i museet började. Trappan ner i källaren kunde vara svårforcerad för en del, men entreplanet klarade alla av och många var även upp på övervåningen och såg sig om. Sedan blev det en promenad när till Värma och även här en hel del intressant information. När Tyskland den 9 april 1940 hade ockuperat Norge förlades tredje frontlinjen till Borgvik, Den militära närvaron gör sig fortfarande påmind genom ett stort antal militära installationer, till exempel skyttevärn. I området finns den smälthammare som 1923, vid Göteborgsutställningen, representerade den svenska industrialismens barndom. I området finns även den gamla kvarnen, sliperiet och snickeribyggnaderna kvar.
















Färden, i det vackra vädret gick vidare till konstnären Vildhjärta, Maria Westerberg i Brunskog. Där möttes vi av Maria som ägnar sig åt naturkonst och hennes sambo Johannes Söderkvist som presenterade sig som mångsysslare, författare, skådespelare, trädgårdskunnig mm. Vi bjöds även på nykokt rabarbersaft. Här delades vi upp i två grupper, en del följde med Maria in i skogen medan vi andra stannade kvar och lyssnade på Johannes när han berättade om de första ägarna av huset. Gunnar Wihlborg och Torborg Berggren och en del av deras liv. Gunnar var konstnär, musiker och skribent, född i Södra Åsums församling i Malmö län 19010610, han fick tbc och vårdades på sjukhus där han låg i gipsvagga. Han gjorde en sjuksköterska gravid men ville inte gifta sig med henne då han redan mött sitt livs stora kärlek Torborg Berggren, (född i Göteborg), musikpedagog och tonsättare. Torborg gav sig ut på resa bl.a. till Dalsland för att hitta ett ställe där de två kunde leva tillsammans. Hon hittade ett pörte i Brunskog dit de flyttade. Gunnar medverkade under sin tid i Brunskog bl.a. i Grönköpings veckoblad, skrev dikter och målade en del från hemtrakten. Vid sidan av sin konstnärliga verksamhet tillverkade han överdragspapper med egenartade färgrika mönster till halvfranska bokband, som levererades till olika bokförlag. Han var en av initiativtagarna till Gammelvala och aktiv medlem i hembygdsrörelsens verksamhet. Senare byggdes det hus som står där idag och som Gunnar testamenterade till hembygdsföreningen för att hyras ut till konstnärer och författare. Innerdörrarna har väldigt vackra mönster som vi inte fick veta om det var han som målat. Överallt i området syns att Maria ägnar sig åt naturkonst, inte bara i galleriet, även utomhus i form av grenar som gjorts till olika figurer, djur, sitter på staket, en upphittad gammal känga stod på ett bord fylld med röda nejlikor, ängen lite nedanför var fylld av blommande gullvivor som Torborg en gång planterat in. Det fanns väldigt mycket vackert att se. Hemsida; www.vildhjarta.se































GATE I ARVIKA DÄR VI ÅT BUFF;